Banklån är det vanligaste sättet att skaffa pengar när den egna lönen och besparingarna inte räcker till. Idag är det inget ovanligt att ta ett banklån till att renovera badrummet, köpa dator eller någon annan vara.

Tidigare fick man noggrant uppge för banken till vad som pengarna skulle användas. Idag frågar inte banken längre om ändamålet eller om man verkligen behöver ett lån. Förändringen har kommit genom en annan syn på banklån och sparande.

Banklån förr och idag.

Det tidigare tabut att låna pengar till konsumtion har gradvis försvunnit. Tidigare generationer ansåg att banklån bara fick tas i nödfall och skulle betalas tillbaka så snart som möjligt.

Den nya inställningen till banklån sträcker sig längre tillbaka i tiden. Det är en alltför enkel förklaring att räntorna de senaste tio åren varit låga. Orsaken till att det är vanligt och blir vanligare med banklån är i själva verket något helt annat.

Under 60 och 70-talet tjänade medelinkomsttagare inte särskilt mycket pengar. Tjänstemän hade relativt dåligt betalt. Det var få lönearbetare som hade en lön som kunde bygga upp en liten förmögenhet.

I början av 80-talet kom många akademiker ut på arbetsmarknaden. Fler och fler hade under 70-talet skaffat sig akademisk utbildning. Under 80-talet började företagen att omvärdera sin lönepolicy. Företag insåg värdet i att ha kvalificerad personal för att klara av konkurrensen med omvärlden. Svensk industri hade genomgått en förändring. Istället för låglönejobb som att bygga fartyg och jobb inom textilindustrin började teknikintensiva företagen att expandera på allvar.

Akademikerna erbjöds sällan någon löneförhöjning av det företag som de var anställda av. Istället fick de säga upp sig och söka andra jobb. Ett nytt jobb kunde öka lönen med femtusen kronor i månaden. Samma problematik finns kvar idag. Men det var relativt nytt på 80-talet.

Akademikerna fick snabbt upp sin lön. Industrin utvecklades till mer avancerade uppgifter och började betala industriarbetare bättre.

Kvar fanns problemet att det tar lång tid att spara ihop pengar till en kapitalvara. Särskilt under 80-talet och under 90-talet då inflationen var hög. Det lönade sig inte att spara pengar på banken. Det var lönsammare att ta ett banklån och köpa prylar som man behövde. Skattesystemet gynnar dessutom dom som tar banklån eftersom räntan är avdragsgill. Även om skatteavdraget var högre förr och mer värt hjälper det ändå till att finansiera höga banklån.

Det är svårt att bli rik på lönearbete. Men det går att leva gott och bra på lönearbete. De flesta har råd med utlandssemester och nya bilar än jämfört med tidigare generationer. Förändring av arbetslivets villkor gjorde också att förändring på synen att låna pengar förändrades. Blir lånen förstora går det alltid att leta efter ett nytt jobb som ger bättre betalt.

Även om vi är inne i en fas där löneökningar är lägre än tidigare kan ändå relativt många fortfarande söka sig till bättre betalda arbeten. Eftersom samhällets syn på banklån i största allmänhet förändrats så förändras vi vanliga människor också. Vi som inte har hög lönejobb och inte kan spela ut arbetsgivaren med att söka nya jobb dras med i synen på banklån. Det är inte längre något konstigt att ha banklån. Träffar man folk på fester pratar, för många i min smak, om bilar och räntan på sina lån.

Banklån är idag inget är märkvärdigt.